Kroppens celler använder ATP (adenosintrifosfat) som sin främsta energivaluta. När cellerna behöver energi – till exempel när musklerna arbetar – omvandlas ATP till ADP (adenosindifosfat). Processen att omvandla ADP tillbaka till ATP tar tid, och cellerna kan bara lagra begränsade mängder ATP.

Kreatin, i form av kreatinfosfat, kan lagras i större mängder och fungerar som en snabb och mobil energikälla. Genom att avge fosfatgrupper kan kreatin snabbt omvandla ADP tillbaka till ATP, vilket gör det till en avgörande komponent för snabb energiförsörjning – och därmed förmågan att orka mer, lyfta tyngre och återhämta sig snabbare. Det handlar inte bara om prestation på gymmet, utan också om att ha styrka och uthållighet i vardagen – och att motverka det naturliga muskeltapp som börjar redan efter 30 års ålder.

Samma princip gäller även för hjärnans celler, som är beroende av en stabil och tillgänglig energitillförsel för att fungera optimalt. Kreatin bidrar därför också till att stödja hjärnans energibalans – något som i studier har kopplats till förbättrad mental skärpa, fokus och kognitiv funktion.

Behovet av kreatin varierar beroende på aktivitetsnivå och kostvanor.

Rekommenderat dagligt intag är 3–5 gram kreatin, vilket är tillräckligt för att stödja fysisk prestation, återhämtning och muskelstyrka. Det är också den mängd som oftast används i långtidsstudier och anses säker för dagligt bruk.

När det gäller kognitiva effekter – som fokus, minne och mental skärpa – finns det studier som antyder att högre doser (kring 10 gram per dag) kan ge ytterligare effekt, särskilt hos äldre vuxna eller under kognitiv belastning såsom sömnbrist eller intensiv mental aktivitet.

I forskningssammanhang har doser på upp till 20 gram per dag använts under kortare perioder utan rapporterade negativa effekter hos friska individer. Kroppen tar upp det kreatin den behöver, och överskottet utsöndras via urinen.

Kreatin är säkert för friska personer, men om du har nedsatt njurfunktion eller är gravid bör du rådgöra med läkare innan du börjar ta kreatintillskott.

Omfattande både kort- och långsiktiga studier visar att kreatin monohydrat är säkert och inte försämrar njurfunktionen.

Hos friska individer har man inte sett någon negativ påverkan på etablerade markörer för njurfunktion (t.ex. eGFR).

Däremot kan kreatinin i blodet stiga – vilket ofta misstolkas som njurpåverkan. Viktigt att veta är att kreatinin är en naturlig nedbrytningsprodukt av kreatin och högre nivåer kan återspegla ökad kreatinomsättning, inte nödvändigtvis njurskada.

I primärvård används kreatinin ofta som surrogat för njurfunktion. När kreatin ökar kreatinin kan det se ut som en försämring, trots att glomerulär filtrationshastighet (eGFR) är oförändrad. Därför bör tolkning av provsvar alltid göras i klinisk kontext, särskilt om patienten nyligen påbörjat kreatintillskott.

Vid nedsatt njurfunktion – rådgör med läkare innan användning.

Ingredienser i CREALIV® håller marknadsledande kvalitet och renhet. Vårt ultrarena kreatin kommer uteslutande från de mest välrenommerade producenterna, och varje batch verifieras genom oberoende kvalitetsanalyser hos spetslaboratorier för att säkerställa absolut högsta renhet.

Där traditionella kreatintillskott främst fokuserar på musklernas explosivitet, tar CREALIV® ett helhetsgrepp om energi, styrka, återhämtning och kognitiv funktion - långsiktig vitalitet helt enkelt.

Varje dagsdos kombinerar kreatin, magnesium och vitamin D3 – tre noggrant utvalda ämnen med vetenskapligt dokumenterade effekter och godkända hälsopåståenden.

CREALIV® kommer i precis doserade portionssticks – en genomtänkt detalj som gör det enkelt att skapa en konsekvent rutin och ge kroppen det den behöver, varje dag. Även när du är på språng. Dessutom slipper du ohygienska skopor, dammiga bulkförpackningar och kladdig dosering.

Med åldern ökar sarkopeni – den naturliga förlusten av muskelmassa och -styrka – samtidigt som kroppens kreatindepåer sjunker.

Kreatin stödjer ATP-produktionen och kan hjälpa till att bevara styrka, kraft och funktion, särskilt i kombination med styrketräning.

Dessutom visar forskningen positiva effekter på hjärnan: 5 av 6 studier (~83 %) på äldre rapporterade förbättringar i kognition, framför allt minne och uppmärksamhet.

Nej. Det finns inga studier som visar att kreatin ökar kroppsfett eller orsakar oönskad viktuppgång.

Tidigare använde många bodybuilders så kallade laddningsfaser tillsammans med bulkning på 20 eller fler gram per dag, vilket kunde ge en snabb känsla av ”svullnad”.

Du behöver inte ladda eller bulka för att få resultat. En jämn daglig dos på 5 g kreatinmonohydrat räcker för att fylla musklernas kreatinlager över tid – helt utan den snabba vätskeskiftningen som kan ge en tillfällig puffighet.

Kreatin kan däremot bidra till ökad muskelmassa och förbättra styrkan. Och eftersom muskler väger mer än fett kan vågen visa lite mer – men det är i så fall en uppgång i muskelmassa, inte fett. För de flesta är det en välkommen och önskad förändring.

Kreatin finns naturligt i kroppen och består av tre aminosyror (arginin,
glycin och metionin) och hjälper till att omvandla lagrad energi till
rörelseenergi.

Kroppen syntetiserar 1–2 gram kreatin per dag, och vid en varierad kost får vi i oss i genomsnitt 1 gram kreatin per dag. Kreatin finns framför allt i animaliska livsmedel såsom kött, fågel och fisk men kan även konsumeras som kosttillskott.

Du bör undvika att ta kreatintillskott om du har nedsatt njurfunktion eller är gravid eller ammar.

Rådfråga alltid en läkare om du är osäker.

Nej. Det finns inga vetenskapliga bevis för att kreatin orsakar håravfall.

En mindre studie från 2009 på rugbyspelare visade förhöjd DHT (dihydrotestosteron) efter en kort laddningsfas med 25 gram/dag under 7 dagar. Studien mätte inte hår och fyndet har inte bekräftats i senare studier.

Samlade översikter och ny randomiserad forskning visar ingen effekt på DHT eller hår.